Google mjukar upp EES-regler för webbplatsrykte under DMA-granskning

Google ändrar hur man tillämpar sin policy för webbplatsrykte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), efter samtal med Europeiska kommissionen inom ramen för rättsakten om digitala marknader (DMA). Från och med den 30 augusti 2026 nedgraderar manuella åtgärder enligt policyn inte längre det berörda innehållet för personer som söker inom EES, medan tillämpningen fortsätter som tidigare i resten av världen. För företag med flera platser som verkar på europeiska marknader är detta ett konkret exempel på att Googles sökregler nu fungerar annorlunda inom EES än utanför.

Vad som hände

Google införde 2024 sin policy för webbplatsrykte för att stoppa att tredjepartsinnehåll publiceras på en betrodd webbplats enbart för att låna dess rankningsstyrka, en praxis som kallas parasite SEO (parasit-SEO). Google uppger att man nu justerar hur policyn tillämpas inom EES och förtydligar vilka kriterier som gäller, efter samtal med Europeiska kommissionen. Från och med den 30 augusti 2026 påverkar en manuell åtgärd sökresultaten olika beroende på var den sökande befinner sig. Utanför EES nedgraderar åtgärden den berörda delen av webbplatsen som tidigare. Inom EES gäller inte nedgraderingen, och den berörda delen kan i stället separeras i Googles system så att den med tiden rankas oberoende av resten av webbplatsen. Webbplatsägare får fortfarande en avisering i Search Console när en manuell åtgärd tillämpas, och kan lämna in en begäran om omprövning.

“Vi är fortsatt oroade över att en alltför bred tillämpning av DMA skulle kunna hindra oss från att hantera verkliga hot mot integriteten i våra sökresultat, men vi bedömer att detta tillvägagångssätt gör det möjligt för oss att bekämpa försök att manipulera sökresultaten för våra användare.”

Googles team för sökkvalitet

Varför det spelar roll

Det är en liten policyändring med en stor signal kopplad till sig. Google undantar EES från en global mekanism för tillämpning av sökregler, inte för att synen på missbruket har ändrats, utan för hur DMA begränsar vad man får göra. DMA ger Europeiska kommissionen rätt att bötfälla grindvakter med upp till 10 procent av den globala årsomsättningen, och Google beskrev ändringen som ett svar på kommissionens invändningar samtidigt som man tydligt uttryckte oro för att tillvägagångssättet begränsar förmågan att bekämpa manipulation. För den som följer hur europeiska regler formar om de plattformar som företag är beroende av är detta ett konkret exempel: samma sökning, utförd inom och utanför EES, kan nu ge olika resultat rakt av på grund av regelverket.

Vad det betyder för företag med flera platser

För en nationell butikskedja, en återförsäljargrupp eller ett drivmedelsnätverk är den direkta exponeringen begränsad, eftersom missbruk av webbplatsrykte riktar sig mot utgivare som är värd för tredjepartssidor, inte mot företag som förvaltar sina egna platser. Den bredare lärdomen handlar om styrning. Med den här ändringen tillämpar Google en sökpolicy olika inom EES jämfört med utanför, och det är inte det första EES-specifika undantaget som europeisk reglering har gett upphov till. Ett centralt marknadsföringsteam med ansvar för hundratals platser i flera länder bör räkna med att hur Google hanterar sökningar allt oftare kan skilja sig mellan EES och andra marknader, och planera övervakningen därefter. Det innebär att följa manuella åtgärder i Search Console för hela beståndet i stället för webbplats för webbplats, hålla platsdata centralt styrda via API så att uppgifterna är konsekventa oavsett var Google läser dem, och behandla europeiska marknader som en egen del av efterlevnadsarbetet. Att hålla listningar korrekta för varje plats är det som gör skillnaderna hanterbara: när grunddatan stämmer blir en marknadsspecifik rankningsavvikelse en synlighetsfråga, inte ett dataproblem.

Slutsatsen

Den praktiska effekten av just den här policyändringen är liten för de flesta företag. Riktningen den pekar ut är inte det. Europeisk reglering driver Google mot EES-specifikt sökbeteende, och varje sådant undantag lägger till ännu ett sätt som ett företags synlighet kan skilja sig mellan de marknader där man är verksamt. De företag som förblir synliga överallt blir de vars platsdata är korrekt och styrd centralt, oavsett vad en given marknads regler bestämmer härnäst.